Beteendevetenskapens betydande roll gällande vaccination mot COVID-19

Beteendevetare världen över poängterar vikten av att ta hjälp av deras expertis för att se till att alla vaccinerar sig. Vi håller med och frågade därför Tim Isaksson, Researchansvarig på Nudgd, hur han ser på faktorerna bakom vaccintvekan och vilka nudgar som kan användas.

Varför bör regeringar, regioner, kommuner och andra organisationer använda sig av expertis inom nudging och beteendevetenskap i vaccineringskampanjen?

Beteendevetare är experter på att identifiera beteendens bakomliggande faktorer samt att designa och evidensbaserat testa lösningar. Vi kan hjälpa till att rädda liv, helt enkelt. Tyvärr saknas fortfarande ofta beteendeexpertis hos t.ex. myndigheter – och inte heller media får förbises.

Vilka är de främsta faktorerna som påverkar våra beslut kring Covid-vaccin?

Dessa skiljer sig åt för olika grupper. De flesta som potentiellt sett inte kommer vaccinera sig, eller inte göra det tillräckligt snabbt, kommer att hamna där av passiva anledningar. De kan ha svårt att hinna med i vardagen, skjuta upp det gång på gång, eller vara lite lätt oroliga eller tveksamma. Sen finns det också en liten grupp som är mer aktiva i sitt motstånd, vilket är mer ideologiskt drivet. Det är dock viktigt både att förstå och visa empati för att deras tveksamhet framförallt baseras på rädslor.

Kan du berätta lite mer om de bakomliggande faktorer och nudgingstrategier som är anpassade för mer passivt vaccinmotstånd?

När det gäller gruppen som hindras av mer passiva faktorer så är bl.a. tre typer av kognitiva barriärer särskilt viktiga att tackla.

Att minska friktion innebär att ju färre hinder och ju mindre arbete/tankeverksamhet som krävs, desto bättre. Det ska vara lätt att göra rätt. Varje extra minut det tar att vaccineras räknas. Det är därför jätteviktigt att minska avstånden, utöka tillgängligheten och underlätta för dem som ska vaccineras. Det kan t.ex. handla om att kommunicera på fler språk, att skjutsa människor eller att ge anställda extra ledigt för att inte behöva jobba dagen efter. Dessutom kan följande evidensbaserade nudgar användas.

• Förval. Istället för att behöva gå igenom en krånglig bokningsprocess via app eller telefonknappning, se till att alla automatiskt blir kallade till vaccination. Detta blir särskilt viktigt för vaccin som kräver två doser. Om personen inte kan ska ombokning vara så lätt som möjligt.
• Vänliga påminnelser har tidigare visat sig funka bra för vaccinering. Gärna då inte bara en påminnelse utan gärna flera, via flera olika kommunikationskanaler: SMS, mail, brev, telefon. ”Tjata”, på ett vänligt sätt. Ett par forskare föreslog snygga tvådelade armband, där du får första delen vid första dosen och sen vid andra dosen den andra delen, som gör armbandet ännu snyggare och kul att visa upp.

Omission bias går ut på att vi hellre har fel genom icke-handling än genom att vi aktivt har gjort någonting. En lämplig nudge mot detta kan vara att

• kommunicera sociala normer och bevis. Genom att visa att de flesta andra är villiga att vaccinera sig kan vi påverka de som tvekar av olika anledningar, inklusive omission bias. Exempel på sociala bevis är stickers/skyltar/symboler som både människor, organisationer och anrättningar kan visa upp för omvärlden både fysiskt och digitalt. Viktigt här är att testa i liten skala först, för att se så att de sociala bevisen används på rätt sätt. Det är därför viktigt att inte bara dela ut saker och hoppas att de används utan att också nudga till det på olika sätt: motivera till det, påminna om det och be folk att lova att göra det – att nudga för en nudge!

Överoptimism är en väldigt stark och utbredd kognitiv barriär. Många tänker att ”det händer inte mig” och nu när majoriteten inte har blivit smittade på ett helt år så blir känslan ännu starkare. Här handlar det om att ge människor så få ursäkter som möjligt för att inte vaccinera sig. En tänkbar nudge här är därför att

• undvika nålarna. Många är rädda för sprutor, särskilt neråt i åldrarna. Media bör använda färre sådana bilder och istället oftare påminna om varför vi vaccinerar oss, t.ex. med fler bilder inifrån intensivvårdsavdelningarna.

Kan du berätta lite mer om de bakomliggande faktorer och nudgingstrategier som är anpassade för mer aktivt vaccinmotstånd?

När det gäller gruppen som hindras av mer aktiva faktorer så vill jag nämna tre andra typer av kognitiva barriärer

Tillgänglighetsbias handlar om att våra hjärnor är dåliga på att i beslutsfattandet väga in faktorer som vi inte har sett eller hört så mycket om på sistone. Här har media en extra stor roll att spela, liksom alla vi andra som kan nudga genom att

• påminna om kontexten. Vid rapportering av biverkningar, betona att de flesta är lindriga och visar att kroppen gör sitt jobb – och, framför allt, att nästan ingen upplever några allvarliga biverkningar. Inkludera alltså tydliga siffror om att allt går perfekt för den överväldigande majoriteten.

Bekräftelsebias handlar om att vi tenderar att söka upp information från källor vi redan på förhand föredrar och medvetet ignorerar fakta från andra håll. Tack och lov går det att ”nudga runt” denna starka kognitiva barriär genom att

• använda sig av konverterade budbärare. Ofta är den allra bästa budbäraren någon som tidigare tänkte precis som åhöraren men som sen ändrade sig och faktiskt utförde beteendet (vaccinerade sig eller planerar att göra det). Anledningen till att personen ändrade sig ska helst vara att någonting hände personen, och just detta någonting berättar personen öppet om. Dessa s.k. ”convert communicators” bör rekryteras som ambassadörer till specifika undergrupper.

Naturlig risk-bias handlar om att vi bedömer naturliga risker som mer acceptabla än risker skapade av människor. Följande nudgeförslag kan hjälpa här

• ersätt misstankar med tydlig förklaring: Om vi måste prata om att vaccinen har tagits fram på rekordfart, berätta då varför det har gått snabbt: Tack vare en enorm global satsning med aldrig tidigare skådat samarbete mellan forskare och företag.

Utöver dessa tre faktorer så vill jag också nämna en misstro mot auktoriteter. Det är svårt och kanske inte ens önskvärt att med nudging göra något åt detta, men det finns sätt att nudga kommunikationen till att åtminstone inte förvärra situationen samt sätt att nudga för att låta undergrupper övertygas av sina egna istället för av utomstående.

• Testa och målgruppsanpassa budskap. Använd fokusgrupper/paneler för att testa olika budskap för olika målgrupper. Vad funkar bäst? Vinst- eller förlustargument? Skydda sig själv eller skydda andra? Betona risk för ånger över att inte ha vaccinerat sig? Vilka värderingar och gruppidentiteter funkar det bra att anknyta till?
• Kommunicera dynamiska sociala normer, d.v.s. trender. Exempel: ”10e januari var det 40 % av de i gruppen som sa att de tänkte vaccinera sig. 25e januari var det 50 %. Idag, 10e februari är det 60 %, och den positiva trenden ser ut att fortsätta.”Vi människor är sociala varelser och vill inte bli ifrånsprungna.

Har ni behov av beteendeexperter för att skapa förutsättningar för optimalt vaccinupptag? Vi på Nudgd hjälper gärna till med att tillämpa dessa och andra nudgar i praktiken – hör av er så bokar vi in en konsultation!

Om ni vill läsa mer, så kan vi tipsa om dessa intervjuer och denna artikel.