Svenska Bostäder och Nudgd har fått pengar från Avfall Sverige för att öka återvinningen och förbättra ordningen i bostadsbolagets miljörum. Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. De har nyligen lanserat ett nytt skyltsystem som ska göra det enklare att källsortera rätt. Nu ska Svenska Bostäder använda de nya skyltarna i sina fastigheter. I samband med att skyltarna kommer upp vill man också testa nudging för beteendeförändring.
”Det har länge funnits en önskan om ett gemensamt system, med likadana symboler, färger och benämningar på avfall. Vår strävan med det nya systemet är att ännu fler ska tycka att det är lätt att sortera sitt avfall rätt. Eftersom detta projekt lyfter både vårt skyltsystem tillsammans med beteendeförändringar i Svenska bostäders stora bostadsbestånd hoppas vi få ännu mer insikt i vad som får oss att sortera vårt avfall.”
– Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef på Avfall Sverige
Idag fungerar källsorteringen dåligt i många av Svenska Bostäders fastigheter. Grovavfall hamnar på fel ställe och hyresgäster klagar på dålig ordning i miljörummen. Det kan handla om att folk sorterar fel eller inte alls. Detta blir en ond spiral där boende som vill återvinna svårt att göra rätt, vilket leder till klagomål och att bolagets kostnader för avfallshantering och städning ökar.
”Svenska Bostäder ser med spänning fram emot vad detta samarbete kan komma att leda till! För oss handlar ordning och reda i miljöstugorna inte enbart om hållbarhet utan det är även en viktig trygghetsfråga. Förhoppningsvis får våra hyresgäster nu en mer gynnsam miljö i sina miljöstugor som genererar mer material till återvinning.”
– Maria Löfholm, Miljösamordnare Svenska Bostäder
Beteendeanalyser lägger grunden
I projektet kommer Nudgd att jobba med beteendeanalyser för att ta reda på varför avfallshanteringen fungerar dåligt. Vi vill även undersöka om det finns skillnader mellan olika områden och olika typer av fastigheter. Eftersom Svenska Bostäders fastigheter finns över hela Stockholm, och i många typer av områden, måste lösningen utformas på olika sätt beroende på bostadsområdets förutsättningar. Till exempel har äldre hus ofta sämre förutsättningar för att ha bra miljörum. Sedan tidigare vet vi också att socioekonomiska faktorer påverkar återvinningsgraden.
Med beteendeanalysen som grund designar vi nudgar och testar dessa parallellt i olika områden – med olika förutsättningar – inom Svenska Bostäders bestånd. På så vis kan vi designa beslutssituationer som gör det lätt att göra rätt, oavsett hur och var man bor.
Fler fastighetsägare kan få hjälp
Situationen är inte unik för Svenska Bostäder. Nudgd har flera kunder inom fastighetsbranschen som alla brottas med detta problem. Vi är därför glada att få chansen att jobba med detta projekt. Vår förhoppning är att vi kan skapa skalbara modeller för beteendeförändring hos boende som kan användas även av andra, för att få avfallshanteringen att fungera bättre i olika typer av områden och fastigheter. Det tjänar boende, bostadsbolag och planeten på!
Fakta: Hur kan nudging göra det enklare att sortera rätt?
Nudging är en kostnadseffektiv metod för att åstadkomma beteendeförändringar inom avfallshantering. Ett effektivt sätt är att på olika sätt åskådliggöra hur ett enskilt hushålls eller ett områdes källsortering står sig gentemot grannarna. Det handlar om sociala normer – människans sociala natur får de som är sämre än genomsnittet att vilja förbättra sig. Metoden testades nyligen i kommunerna Partille och Varberg och ledde till en minskning av hushållens restavfall med 7–12 procent.
I Stockholmsförorten Hökarängen användes olika varianter av budskapet ”Här på området källsorterar vi” i en kampanj, vilket ledde till att mängden utsorterat matavfall steg med hela 42 %.
Även enklare typer av regelbunden återkoppling till hushållen om mängden källsorterat avfall har visat sig fungera väl, liksom andra typer av kommunikation kopplat till sociala normer. Andra vetenskapligt bevisade nudgar för källsortering och minskat avfall är att uppmana människor att åta sig att källsortera mer och att utforma kärlen så att det blir självklart vad som ska sorteras i dem. Det går också att arbeta med själva skyltarna så att de blir tydliga, enkla och hjälpsamma. Till exempel kan en väl utformad fråga på skyltarna avbryta människors automatiska (dåliga) sorteringsvanor.
Har du frågor om projektet eller vill komma i kontakt med teamet?
Kontakta [email protected], projektledare
Share this Post